En bra kväll vid elden börjar inte med en tändsticka, utan med ett par enkla beslut. Det första är alltid var man får göra upp eld - och därifrån vidare: vad man får bränna, hur man tar hänsyn till vinden och hur man till slut släcker elden ordentligt. Räddningstjänstens regler (på estniska) är inte krångliga, och de flesta kan sammanfattas i en tanke: elden måste hållas under din kontroll från början till slut.

Var får man göra upp eld?

Eld får man göra på egen mark eller med markägarens tillstånd, på en ordentlig eldplats som ligger på säkert avstånd från byggnader och annat brännbart material. En liten eld, upp till en meter i diameter, måste hållas minst 8 meter från varje byggnad och förvaring av brännbart material. En större eld och en offentlig eld kräver redan 15 meter. I skogen får man göra eld endast på markerade platser, till exempel RMK:s eldplatser. Före tändning lönar det sig också att se över kommunens ordningsföreskrifter, som kan ställa strängare begränsningar.

På en trätrall eller en balkong gör man ingen öppen eld - dit hör bara en grill vars bruksanvisning tillåter det.

Säkra avstånd och perioden med brandrisk

På sommaren utlyser räddningstjänsten ofta en period med brandrisk. Då måste elden vara ännu längre från skogen - räddningstjänsten rekommenderar minst 20 meter. Råder en period med hög brandrisk är öppen eld, grillning och lägereld i naturen förbjudna även på platser som förberetts för det. Eftersom läget ändras med vädret, kontrollera aktuellt läge före utgång på räddningstjänstens webbplats.

Vad får man bränna i elden?

I elden hör endast naturligt, obehandlat trä. I en eld i hemträdgården får man också bränna kartong och papper. Allt annat - målat eller impregnerat trä, plast, hushållsavfall - ger giftig rök och hör hemma på soptippen, inte i elden. Att bränna torrt gräs är förbjudet i Estland året runt: torrt gräs fattar eld blixtsnabbt och elden sprider sig innan du hinner reagera.

God praxis när man gör upp eld

Rensa före tändning området kring eldplatsen från torrt gräs, löv och kvistar och avgränsa platsen med stenar eller en jordvall. Gör eld endast i lugn vind och håll koll på vindriktningen, så att gnistor inte förs till en byggnad, skogen eller brännbart material. Inom räckhåll ska finnas ett släckmedel - en hink vatten eller en brandsläckare.

Öppen eld lämnas inte ett ögonblick utan tillsyn - håll barn och djur på säkert avstånd. Vid en större midsommareld rekommenderar räddningstjänsten att utse en särskild eldvakt som håller ett öga på elden från tändning till släckning. Skulle elden komma ur kontroll, ring genast nödnumret 112.

Hur släcker man en eld rätt?

Att lågan försvinner betyder inte än att elden inte kan flamma upp igen - glödande aska kan flamma upp på nytt i en vindstöt. Släck elden helt innan du går. Rör om askan med en eldgaffel och vänd den, så att glödande kol inte är gömda under askan. Först då är elden verkligen släckt. Av egen erfarenhet kan vi säga att en eld gjord i en eldstad flammade upp igen nästan 12 timmar senare, eftersom kol var gömda under askan.

En eldstad som gör säkerheten enklare

Många av dessa regler blir enklare när du har en ordentlig eldstad. Den begränsar gnistspridningen och skyddar marken mot värmen, så att elden stannar där du gjorde den. Se närmare varför just denna eldstad är speciell.

Och en eldstad är inte bara för dig själv. Den är också en meningsfull present som kan göras personlig med en gravyr eller en företagslogga - läs hur du gör en present av en eldstad. Och söker du din första eldstad hjälper vår guide om vad man bör tänka på vid valet.

Eldstad ”Lehesära”

Du tänder elden och mönstret vaknar till liv: bladens skuggor börjar dansa överallt, vännerna drar stolarna närmare och ingen har längre bråttom någonstans.

Se eldskålen